Igår pratade Jessica om sin sjukdom, anorexia. Satt där och lyssnade som jag aldrig har gjort tidigare, tårarna var på väg redan från första början. Hon visade bilder, berättade och på slutet visade hon en video + musik till, tårarna var så himla nära att falla. Usch, vilken känsla man verkligen fick!

Jag tycker det verkligen bra gjort av henne, att prata om sin sjukdom så att hon samtidigt kan hjälpa andra som är på väg dit med.

Har mina vänner som tänker så och vill absolut inte att det ska bli så.

Men hon hade sin underbara familj och sina underbara kompisar som hjälpte henne!

Ni kan hitta Jessicas blogg här: http://jessip.devote.se/

Hennes blogg är värd att läsa varje dag, varje ord.

fS