lämna mig aldrig.

känner mig så svag.
kan knappt gå upp på morgonen längre.
hela min värld är förstörd.
allt är i tusen bitar och det går inte att pussla ihop det.
vet inte vad som förändrade allt.
vill bara spola tillbaka i tiden då man gick på dagis.
inget drama, ingen kärlek är något sånt fanns.
bara ''leka''.
vill åtmindstonde spola tillbaka 2-3 år.
sitter här och tänker på allt som var då.
inget hade hänt och jag var lyckligast i världen.
känner mig hatad. ingen gillar mig.
jag är så ensam.
snälla lämna mig inte du också.
fS


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0